Tur att en inte hoppade på #blogg100, det hade ju skitit sig innan det ens började…

På semestern hann jag få ihop nästan 4 inlägg på 2 veckor och då gjorde jag ingenting annat än slappade vid poolen. Nu är jag tillbaka i heltidsjobb och toppar med en sjuk unge. Då har vi ändå förmånen att ha en utomordentligt hjälpsam farmor som kommer hit om morgonen för att aktivera ett hosttroll så att vi ska kunna jobba båda två.

Just nu känns det, om inte som att jag har all tid i världen, iallafall som att jag hinner andas. Förra veckan kom jag hem direkt efter jobbet alla vardagar [fredagskvällen räknas liksom inte då helgen redan har börjat, det är dessutom den enda kvällen i veckan som avslutas med en 3-timmarsträning].

Anledningen till alla dessa hemmakvällar är att jag faktiskt har sanerat i min vardag. Kvar är rollerderbyn och min familj såklart. Borta är instruktörspass i pole, min egen poleträning [som ändå var icke-existerande] och gymmet [dock ej månadsavgiften, iallfall inte än på ett tag]. Har istället börjat köra lunchpass i källarlokalen vid kontoret vilket betyder att jag tränar mer regelbundet men känner att den totala tidsåtgången är mindre än förut. Tycker fortfarande det känns konstigt [men trevligt] att äta middag tillsammans så ofta.

Vård av fotbollsspelande barn

Ungen tycker min kulturtantstunika passar utmärkt att spela hallfotboll i

Annonser

Helgen i korthet:

  • Pulkaåkning i Bleckan
  • Julfest med STRD
  • Dinousarieinköp
  • Välbehövlig klippning för ungen
DLGB i pulkabacken

Se upp i backen, 10 hål i nacken!

Hon fick även glitterspray i håret så nu glittrar hennes och våra sängkläder och allt som har vidrört dessa ikapp.

DLGB och T-rex

Nyfriserad med nyinköpt dinosaurie

Min slackighet förnekar sig inte utan den barnfria veckan blev sorgligt overksam tillochmed på träningsfronten. Ett restaurangbesök lyckades vi koordinera ihop iallafall.

Nu längtar jag till i kväll då min ma återlämnar det lilla gula barnet i Södermalmskvarten. Ungen verkar ha haft ett finfint höstlov men ememessen har lyst med sin frånvaro. Tills nu, när det var dags att återvända hem…

DLGB i trappan mormor och morfars trappa

I trappan i mitt barndomshem

Har varit obeskrivligt trött hela dagen och kom hem till en medioker middag som jag försökte skoja till med lite muminkött, utan positivt resultat. Den påföljande tvättiden adderade bara till apatin. Hönspappan var inte heller något solstråle men muntrades upp något av ett litet drama som utspelande sig utanför vårt fönster.

Köksfönstervy

Livedoku en måndagskväll

Tror det lilla gula barnet var den gladaste som idag fick sitt första prenumererade nummer av Tivoli [fin present av faster].

DLGB är prenumerant på Tivoli thanks to faster

Det lilla gula barnet fick en Tivoli på posten i dag

Trots den uppenbart deppiga stämningen i den lilla dysfunktionella familjen är det ingen större livskris på ingång [vad jag vet], bara en helt vanlig årstidsdipp [hoppas jag].

Meatless Monday med tvätt, mangling, röjning av saker framför fönstren och produktion av matlådor.

Men även: lite rött till fullkornsriset och sojabönorna, kullerbyttsövning i dubbelsängen och provsmakning födelsedagspraliner.

DLGB leker med linbana

Ibland när man kommer hem möts man av en linbana som det lilla gula barnet och Hönspappan har pysslat ihop

Då är vi tillbaka i Vardagen. Hämtning, jobb, lämning, middag, läggning, repeat.

Vi har haft ett deeptalk, jag och det lilla gula barnet. Hittills har hon ätit hemma eftersom hennes förra dagis inte serverade frukost. Då nuvarande ställe erbjuder frukost vid den tid jag normalt lämnar [eller åtminstone skriver på tidlapparna att jag ska lämna] ser jag ingen anledning till att jag ska behöva plocka fram frukost hemma och dessutom väcka ungen tidigare än nödvändigt. Inbillar mig att  jag även har övertygat henne om detta [om än motvilligt] eftersom det har funkat än så länge.

Det mest anmärkningsvärda i dag hände inte mig utan utspelade sig på vår gård när jag fortfarande satt på jobbet och svor över mänskligheten [läs: puckon ‘medarbetare-som-tror-att-jag-är-en-jourhavande-hålla-reda-på-andras-inloggningsuppgifter-instans’ eller ‘ungrare-som-inte-kan-göra-sig-förstådd-på-koncernspråket’].

Att solen skiner utanför mitt kontorsfönster och Jocke Åhlund befinner sig på samma innergård som det lilla gula barnet och Hönspappan kan ju göra en pms-ig för mindre så det blev jag. Tänkte faktiskt rymma till Ropsten men åkte hem och tjurade tills det inte var roligt längre. Så vi demonterade spegelväggen och tog lite fräcka foton på Hönspappan eftersom jag i princip hade lovat allrabästa J. Voilá, nu är jag inte sur längre och Hönspappan har en ny profilbild på FB!