Egognäll


Japp, några månader kvar än.

Klicka på bilden för att komma till originalserien

Klicka på bilden för att komma till originalserien

I söndags landade jag på Arlanda efter min bortaboutspremiär och efter lite vardagligt jobb, vab och tisdagsvin med allrabästa J har jag även landat mentalt efter helgens eskapader.

På fredageftermiddagen hann vi med lite avkoppling på Pirbadet följt av middag på Bare Blåbær innan jag och Avalanche inkvarterade oss hos den norska bench coachen.

Lördagsförmiddagen tänkte vi se oss omkring i Trondheim eftersom vi ändå var där, men efter en kvarts promenad till Nidarosdomen i blåst och vågrätt regn nöjde vi oss med att ta en kaffe och gå tilbaks och äta lunch.

Nidarosdomen

Nidarosdomen i aspissigt väder

Kolhydratladdning innan match

Norsk lax och pasta till lunch

Frånochmed ungefär då degenererade jag till ett litet nervvrak och det höll i sig ända ut på banan.

Storm troopers at Husebyhallen

Storm Troopers övervakade så att allt gick rätt till

Väl inne i spelet fanns det inte tid för något tramsande så jag skärpte till mig, men sen skulle jag tydligen jamma ändå, vilket fick magen att snörpa till sig rejält. Igen.

Efter en något splittrad första halvlek [163-68], tyckte jag att vi spelade bättre och slutade på 250-156.

Min älskade unge hade skapat världens pepplapp som jag inte såg förrän efteråt. Självklart med viss hjälp från Hönspappan men jag blev alldeles rörd så fin den var [ja, hon såg ‘Whip It‘ förra helgen].

Pepplapp

Världens finaste unge hejar på sin morsa!

Sen är det mesta en stor röra av bubbel, Fireball och omkringkrälande på norska dansgolv. Obs! ej pågrundav alkoholintag [eller kanske lite…] utan en företeelse norskorna kallar ‘räkan’.

Bubbel för förlorare

Vi tröstade oss med guldbubbel istället

Direkt hemkommen ville jag helst bara åka iväg på scrimmage, men efter lite vuxet övervägande var det inte helt fel att stanna hemma med Hönspappan och ungen och åtminstone försöka ställa om mig till helt vanlig vardag.

Helgen blev ett enda långt födelsedagsfirande med allt vad det innebär. Först släkt på lördag [modest tillställning med endast en bråkdel av den vanligtvis välrepresenterade Hönspappasidan].

Toblerone cheesecake

Tårta till släkten, egenhändigt dekorerad av ungen

Av alla omkringaktiviteter som tillkommer när en har barn är barnkalas min least favourite. Lider av tårtbakning som grav tvångshandling [ja, det är enbart fåfänga försök att hjälpligt skyla över tillkortakommanden som bullmamma, men har ännu inte hittat någon lösning trots medveten om problemet].

Bjöd för enkelhetens skull in hela klassen [24 ungar] men hoppades innerligt att inte alla skulle tacka ja.

DLGB:s inbjudan

Ungens gjorde en illustration på paddan som jag transformerade till en liten gif

Det kom tillslut 14 ungar och en handfull föräldrar och efter 2 timmar var jag ett mentalt vrak med tinnitus, trots att det var Hönspappan som agerade förste lekfarbror.

Kattårta

Födelsedagskalastårta med tårtbloss

Efter uppstädning av kvarterslokalen blev det hämtmat och apatisk söndagskväll i soffan.

DLGB som 6-årig katt

Post-partajpizza med kattemat intakt

Som grädde på kalasmoset kom ungen in till oss missinatten och hävdade att hon inte sovit något alls så hon fick såklart dela systerligt på våra 140 cm. Med kass sömn för åtminstone 2 av 3 inblandade som resultat.

I dag är det enda som fick mig på benen faktumet att det är mindre än 20 dagar till semester.

I morse var en sån där morgon. För det mesta tycker jag att min unge är ganska awesome men mornar har fortfarande inte blivit så mycket rutin att hon gör det hon ska av egen maskin. Jag upprepar enkla handlingar som jag vill att hon ska utföra så många gånger att även jag blir trött på det.

När jag har repeterat samma sak till förbannelse utan någotsomhelst resultat händer det att jag ändrar rösten [lite högre, mycket mer bestämd, ‘ond’ kallar ungen det] för att få någon respons.

I dag fick jag dock svar på tal…

Men mamma, nu låter det som om du inte har druckit ditt kaffe.

Alltså inte as in avvänjning utan rehabilitering för min kassa rygg.

Var till bästa S i morse och utsatte mig för något slags rörlighetstest som undersökte hur balanserad en var. Föga förvånande var jag inte speciellt balanserad efter år av övervägande poleträning på ‘bästa sidan’ så nu har jag fått ett program att köra 4 gånger i veckan.

Ska bli mycket intressant att se om det hjälper [men främst om jag klarar av att köra med önskad kontinuitet eftersom jag tycker såna här övningar är det träligaste som finns].

Nån sorts mätstickor för att kolla hur obalanserad en är

Dessa skulle hållas i medan jag fick böja ben, lyfta ben, sträcka armar etc.

Jag har varit i Helsingfors och haft en näst-intill-religiös upplevelse.

Vi blev alltså coachade av Team USA, alltså TEAM USA!!!!

Sneakshot av Joy Collision, V. Diva och Donna Matrix under vattenpaus

Team Sweden bouts Team USA

Team USA – Team Sweden, där det senare laget lyckades ta hela 29 poäng [vilket kan tyckas lite men i sammanhanget är en bedrift]

Är uppe i varv efter min första riktiga rollerderbyträning. Hade ju tänkt köra redan i måndags men stopp i tunnelbanan ledde till att jag inte hann och all uppjobbad stress var därmed helt i onödan.

I dag hann jag och det var med skräckblandad förtjusning jag ställde mig på samma bana jag gjorde min skillstestet på för mindre än en vecka sedan.

Vi rivstartade med en uppvärmning som var mer intensiv än någon av passen jag kört som fresh meat. Resten av passet pendlade jag mellan totalfokus på att försöka fatta/utföra efter bästa förmåga, och oförställd häpnad över de avancerade tjejernas skate skills.

Nu har jag ätit och ska försöka varva ned och lägga mig före midnatt för en gångs skull.

Nästa sida »