mars 2013


I dag har jag förhandlat om bolåneränta [ja, jag tycker en får kalla det ‘förhandla’ eftersom det slutade 41 punkter under den ränta vi skulle ha fått om vi inte hade gjort någonting alls] och tränat dubbelpass.

Körde på lunchen som vanligt och på kvällen begav jag mig till Hammarbybacken med ett gäng teammates för att springa uppför. Typ frivilligt.

Nu har jag jobbat lite och kollat på ‘Girls’, ska gå och lägga mig och fundera på om det är någon idé att ha kvar den här trötta lilla bloggen.

Annonser

Oki, jag erkänner att jag är rätt kass på att lägga ungen.

Idag stressade jag hem från jobb, hämtade upp ungen på fritids med allt vad det innebär, gick hem och slängde in en paj i ugnen och tog emot farfar som skulle vara huvudansvarig för sitt barnbarn när jag sprang tillbaka till skolan på föräldramöte, my least favourite thing to do [väl där fattade jag att ungarna kunde stanna på fritids eftersom mötet skulle vara över på en timme enligt info före].

Tillbaka hemma åt jag middag själv, sen lovade jag att vi skulle spela Yatzy en gång innan läggdags. När vi hade spelat klart var klockan ungefär 1940 vilket är en mycket godkänd läggningstid. Sen noterade jag att ungens naglar var leskigt långa och när vi borstade tänderna var tandborsten så slö att jag bytte batterier och… sen var klockan plötsligt 2030 vilket är alldeles för sen nattning för att ungen ska vara pigg som en mört nästkommande morgon.

Nu sover hon iallafall och jag tänker krypa ned bredvid henne alldeles strax.

I söndags landade jag på Arlanda efter min bortaboutspremiär och efter lite vardagligt jobb, vab och tisdagsvin med allrabästa J har jag även landat mentalt efter helgens eskapader.

På fredageftermiddagen hann vi med lite avkoppling på Pirbadet följt av middag på Bare Blåbær innan jag och Avalanche inkvarterade oss hos den norska bench coachen.

Lördagsförmiddagen tänkte vi se oss omkring i Trondheim eftersom vi ändå var där, men efter en kvarts promenad till Nidarosdomen i blåst och vågrätt regn nöjde vi oss med att ta en kaffe och gå tilbaks och äta lunch.

Nidarosdomen

Nidarosdomen i aspissigt väder

Kolhydratladdning innan match

Norsk lax och pasta till lunch

Frånochmed ungefär då degenererade jag till ett litet nervvrak och det höll i sig ända ut på banan.

Storm troopers at Husebyhallen

Storm Troopers övervakade så att allt gick rätt till

Väl inne i spelet fanns det inte tid för något tramsande så jag skärpte till mig, men sen skulle jag tydligen jamma ändå, vilket fick magen att snörpa till sig rejält. Igen.

Efter en något splittrad första halvlek [163-68], tyckte jag att vi spelade bättre och slutade på 250-156.

Min älskade unge hade skapat världens pepplapp som jag inte såg förrän efteråt. Självklart med viss hjälp från Hönspappan men jag blev alldeles rörd så fin den var [ja, hon såg ‘Whip It‘ förra helgen].

Pepplapp

Världens finaste unge hejar på sin morsa!

Sen är det mesta en stor röra av bubbel, Fireball och omkringkrälande på norska dansgolv. Obs! ej pågrundav alkoholintag [eller kanske lite…] utan en företeelse norskorna kallar ‘räkan’.

Bubbel för förlorare

Vi tröstade oss med guldbubbel istället

Direkt hemkommen ville jag helst bara åka iväg på scrimmage, men efter lite vuxet övervägande var det inte helt fel att stanna hemma med Hönspappan och ungen och åtminstone försöka ställa om mig till helt vanlig vardag.