Tur att en inte hoppade på #blogg100, det hade ju skitit sig innan det ens började…

På semestern hann jag få ihop nästan 4 inlägg på 2 veckor och då gjorde jag ingenting annat än slappade vid poolen. Nu är jag tillbaka i heltidsjobb och toppar med en sjuk unge. Då har vi ändå förmånen att ha en utomordentligt hjälpsam farmor som kommer hit om morgonen för att aktivera ett hosttroll så att vi ska kunna jobba båda två.

Just nu känns det, om inte som att jag har all tid i världen, iallafall som att jag hinner andas. Förra veckan kom jag hem direkt efter jobbet alla vardagar [fredagskvällen räknas liksom inte då helgen redan har börjat, det är dessutom den enda kvällen i veckan som avslutas med en 3-timmarsträning].

Anledningen till alla dessa hemmakvällar är att jag faktiskt har sanerat i min vardag. Kvar är rollerderbyn och min familj såklart. Borta är instruktörspass i pole, min egen poleträning [som ändå var icke-existerande] och gymmet [dock ej månadsavgiften, iallfall inte än på ett tag]. Har istället börjat köra lunchpass i källarlokalen vid kontoret vilket betyder att jag tränar mer regelbundet men känner att den totala tidsåtgången är mindre än förut. Tycker fortfarande det känns konstigt [men trevligt] att äta middag tillsammans så ofta.

Vård av fotbollsspelande barn

Ungen tycker min kulturtantstunika passar utmärkt att spela hallfotboll i