Och med det uteliv som avses i rubriken menas vistelse utomhus…

I lördags efter ungens träning åkte samtliga familjemedlemmar ut till Skärpnäck och droppade ungen på kompis födelsedagskalas, sen tog kvarvarande personer en promenad runt Skogskyrkogården. Det var min allra första besök och det känns lite skämmigt att tidigare var det enda jag visste att det fanns en tunnelbanestation som har samma namn.

Skogskyrkogarden

Och som vanligt går inte bilden att jämföra med hur det egentligen såg ut

När vi kom tillbaka för upphämtning fick vi veta att ungen hade krockat med en kompis och börjat blöda näsblod. Kalasbarnets pappa meddelade dock att hon hade tagit det med ro, ursäktat sig, frågat efter papper och sen var det bra, så de hade inte ens brytt sig om att ringa efter oss. Måste erkänna att jag är mycket nöjd över att ha ett osjåpigt barn.

Igår promenerade vi till Odenplan för brunch hos Hönspappans föräldrar. Det går fortfarande rätt långsamt att promenera med ungen men det outsinliga tjatet har avtagit. Ungen blev upphämtad av min ma för höstlov i Gääävle så jag hann på scrimmage. Idag var första gången jag spelade med enbart B-lagsspelare, askul för det kändes mer ‘verklighetstroget’. Jammade några gånger men tycker inte jag har den kondis som krävs.

I morse promenerade jag med Hönspappan till Kungsträdgården, önskar att jag hade tid med det oftare. Efter jobbet åkte jag hem, men pallrade mig iväg på ett sent boxpass på gymmet trots aspestigt väder. Passet var riktigt bra, nu är jag lugn och harmonisk som en filbunken och det känns som om den här veckan kommer att bli riktigt bra.