augusti 2012


Det kanske märks att jag inte uppdaterar som förut [sist råkade jag publicera istället för att spara och har inte ens korrigerat det – men det står på min att göra-lista].

Hade ett deeptalk med min unge i morse. Har noterat att hon har varit nedstämd/tjurig de senaste mornarna och redan börjat oroa mig för att hon inte trivs i skolan och att vi fattade helt fel beslut.

Efter en stund klämde hon fram orsaken: hon tycker att jag aldrig är hemma när hon går och lägger sig.

Spot on.

Senaste veckorna har jag kommit hem vid 22-tiden utom 1 vardag/vecka på sin höjd. Då har jag slängt mig över den mat som funnits att tillgå i Södermalmskvarten och sen ofta behövt sätta mig en stund framför datorn [ifall jag gått tidigare från jobbet] så jag har inte varit speciellt rolig för någon i närheten, varken sovande eller vakna.

Det låter säkert superegotrippat för utomstående, men till mitt försvar så har ju ungen ju en fullt kapabel och loving Hönspappa som är med henne när jag inte är där. Ska jag vara ärlig har jag varit medveten om min något överdrivna familjefrånvaro men jag har mest oroat mig över att jag lämnar det mesta av vardagsbestyren åt Hönspappan.

Ungens kommentar stämmer också med senaste tidens morgonbeteende, hon är oftast hur bra som helst när hon väl kommer upp, men börjar trilskas precis när vi ska gå. Däremot har lämningarna gått helt smärtfritt vilket jag tolkar som att hon trivs i skolan/på fritids.

Kunde inte göra något precis idag, har haft kursstart för 2 grupper av pole-nybörjare och det har jag faktiskt sett fram emot. Sa till henne att jag ska ordna så att jag är hemma mer [efter denna helgs totalfrånvaro] så hon var inte ledsen eller så när jag lämnade idag heller.

Så nu är det bara att leverera. Hade en förhoppning om att jag skulle vara med och slåss om en plats i B-lagets bortamatch i slutet av september, men det betyder en hel helgs frånvaro tillsammans med de träningar [vilka är typ samtliga] jag behöver för att känna mig redo. Nu känns det inte alls lika viktigt med boutpremiär men sluta helt med rollerderbyn vill jag ju inte [och det vill inte Hönspappan heller att jag gör]. Jag har något att fundera över iallafall.

Hade en barnfri helg eftersom Hönspappan och ungen skulle på sin årliga tältutflykt.

En bra morgon, trots dåliga förutsättningar. Behövde komma i tid till jobbmöte men hade matsäck att packa och som vanligt inga kläder förberedda. Dessutom vägrade ungen russin som ‘frukt’ att ta med till skolsnack.

Hann dock [med hjälp av Hönspappan, inte att förringa] koka pasta, packa ryggsäck med pärm och ‘läxa’, stryka tröjor, lägga upp byxor [med frystejp såklart, vad annars…?], köpa banan på 7-Eleven och komma i tid.

Ungen bidrog också med att inte bryta ihop till en surboll som jag förutspådde efter hennes besvikna utrop till spegeln. Hon hade förklarat att hon ville ha en fläta men tydligen inte tillräckligt detaljerat för det blev helt fel.

Men jag kan ha det såhär idag så gör vi som jag vill imorgon.

DLGB i katt-tee

Ungen är vid gott mod trots fel frisyr

En kanske har fått lite rutin på det här trots allt?!

På min trettionionde födelsedag vaknade jag av att en normalstor unge kom indunsande i sängen med en egenhändig ritad teckning och ett egenhändigt ihopknåpat halsband. Sen fick jag ett kuvert av Hönspappan innehållandes en resa till första europeiska WFTDA-turneringen i Berlin i november! Han är verkligen världsbäst på presenter.

Åt finfrukost på Espressino i Götgatsbacken innan ‘uppropet’. Ungens skola har tydligen en tradition att alla förstagluttare eller vad de nu kallas, välkomnas till skolan [skolvärlden?] med en ros. Fint tyckte morsan.

I helgen var jag och Hönspappan på det allrafinaste lilla bröllop en kan tänka sig. Om en nu kan kalla ett 70-gästersbröllop för litet…

Fint som snus var det iallafall, från perfekt lokal till minsta lilla detalj som de personliga beskrivningarna av varje gäst. Fina G fick fina G och vädret var strålande.

G&G

Finare brudpar får man leta efter

I söndags fick vi sova lääänge och gjorde inte många knop resten av dagen. Största ansträngningen var att släpa oss till Mississippi Inn för lite välbehövlig dagen efter-mat [som blev min något för tidiga födelsedagsmiddag med våra barnvakter/mina föräldrar].

DLGB på restaurang

Ungen väntar på mat och underhåller sig med smartphone

Så har den lilla dysfunktionella familjen snubblat huvudstupa tillbaka in i Vardagen. Veckan som gick bjöd på glömd matsäck, inköp av inneskor till unge och missad träning pågrundav ‘allt-annat-som-måste-prioriteras’.

Hönspappanpepp bestod i att informera att 2 andra barn också hade glömt matsäck samma dag och ja, jag erkänner att det får mig något bättre till mods.

Igår hängde vi i Kungsan på ungdomsfestival. Ungen lite för ung och jag ganska för gammal så det jämnade ut sig tänkte jag.

Så fick vi till slut en sammanhängande helg med enbart sol och underbart.

Tog tåget till Kalmar i fredags eftermiddag och landade på Öland sent. Pessimistiska jag hade kollat väderapp tidigare i veckan och därför inte plockat med mig badkläder så i lördags [och igår] fick jag snällt stå på land och titta när Hönspappan och ungen lajjade i vattnet tillsammans med Linnea, den uppblåsbara krokodilen.

Blå rör, Öland

Hönspappan, Onkel, DLGB och en regnbågsfärgad uppblåsbar krokodil

DLGB spexar till det

En badhandduk blir lätt en finfin mantel

I lördags firade vi Hönspappans farmor som blev 92 pigga år tidigare i veckan.

The Farmor

Oretuscherad bild på livs levande 92-åring

Restaurangen var mkt bra förutom att den tillhörde en golfresort...

Gillar att äta mat framför att fota den, men detta är en detalj från restaurangen

DLGB i rondell nattetid

Som de Instagramnördar vi är var vi tvungen att stanna vid en rondell för att fota det upplysta trädet

Nästa sida »