I dag var det dags för 5-årskontroll, den sista rutinkontrollen hos BVC vad jag har förstått. Fullt medveten om min oförmåga att passa tid var jag uppe med tuppen och allt skulle ha funkat perfekt om det inte var för att ena vinterkängan var spårlöst försvunnen när den skulle sättas på det lilla gula barnets fot.

Kan upplysa om att nerifrån i stresskonen letar man inte så bra. Så det tog lite tid innan jag hittade kängan längst inne i overallen som var ihopknölad till en liten boll.

Sladdade in på BVC med andan i halsen och fick sitta och vänta i säkert 10 minuter. Ungen var dock stabil. Och har koll. Än så länge lyser närsynthetsgenerna med sin frånvaro och hon är en fena på att både stå och hoppa på ett ben. Att hon kunde rita gubbar med ansiktsdetaljer fick jag bekräfta muntligen. Sist var det dags för en vaccinspruta som ungen inte såg fram emot men genomled med beröm godkänt. Efteråt recenserade hon:

Det kändes som om det sprutade in giftigt vatten i armen.

Vet inte om ungen trodde mig när jag sa att det antagligen skulle föreställa ett hjärta

Det lilla gula barnet såg inte fram emot att få en spruta

Annonser