Begravningsdag för min farmor.

Kan inte säga att jag kände henne riktigt väl men hon ter sig än mer hjältelik efter att jag själv fick barn. Hon födde 8. Med 16 barnbarn blir det inte samma fokus på varje som för tillexempel mina morföräldrar som ‘bara’ hade mig och lillebror och som dessutom bodde/bor i samma fastighet som mina föräldrar.

När farfar dog sålde hon huset där pa och alla hans syskon hade vuxit upp och flyttade in till stan. Det hade varit hennes önskan, att bo mitt inne i stan, så centralt som möjligt. Så blev det också. Det tycker jag hon var värd.

Sov sött nu farmor.

Annonser