Den lilla dysfunktionella familjen är helt inredningsinkapabla. Lite pågrundav lathet, mycket därför att oförmågan att kompromissa övergår i oföretagsamhet.

Upcoming födelsedagsfika är orsaken till arlset ur angående skapa hem av vår bostad [det gick nästan 5 månader innan samtliga flyttkartonger var uppackade]. I dag hämtar farmor det lilla gula barnet och jag och Hönspappan preparerar oss för jakten på Den Perfekta Fåtöljen. Möbeluppdateringen är tänkt att fortsätta på IKEA i helgen men hur mycket jag än gillar småländska skruvar ogillar jag att precis alla pinaler är signerade Ingvar K. [vår förra lägenhet gick under benämningen ‘IKEA-grottan’, min julönskan är att denna inte får ett IKEA-prefix].

Hönspappan ska få en läshörna i vardagsrummet för att klara av att befinna sig i samma rum medan resterande familjemedlemmar kollar på skräp-tv. Eftersom han ändå är halvdöv är det ju trevligare att han sitter och läser valfri möp-bok i ett hörn och på så sätt bidrar till en illusion av att umgås.

Eftersom vardagsrummet inte ingår i de frizoner Hönspappan förfogar över [han har sitt pojkrum samt brandredskapsväggen i klädkammaren] anser jag mig ha en åsikt värd att tas i åtminstone 50% beaktande. Min starkast lysande stjärna är denna [som faktiskt inte har fått ett blånekande från Hönspappan]:

En färgkluttsprotest mot ikeamonopol

Så nu håller jag tummen för att fåtöljen ska vara godtagbar även IRL.

Annonser