januari 2010


I dag har jag blivit tafsad på av min bästa kompis man och fortsatt mina fruktlösa försök att bli en prima ballerina.

Fötterna på bilden är inte fötterna som börjat på vuxenbalett

Annonser

Hönspappan har en hangup på säkerhet i allmänhet och brandvarnare i synnerhet [det kan ha varit mitt fel att beteendet eskalerat, men det vill jag inte gå in på]. Vi har 6 brandvarnare i vår tvåochenhalva, varav 4 i köket. Så fort det steks går brandvarnarkören av, ett mycket irriterande inslag i middagsbestyren om någon frågar mig. Fenomenet har grusat de senaste veckornas fredagsmys, dock inte igår när det lilla gula barnets faster var närvarande. Däremot vid kvällens middagsproduktion.

Ungen verkar ha vant sig vid hallabaloot för när det satte igång kom hon inrusande i köket och gapade

Nu äj maten klaj!

I kväll var första gången den här veckan som jag kom hem innan det lilla gula barnet lagt sig. Vi hade en liten session i likadana danstofflor före middagen för ungen tyckte att vi skulle ‘göja pijuettej å jamla’. Till låten som hennes Little People-tåg spelar. Där någonstans går gränsen för vad jag gör för mitt barn, jag dansar inte till tågtrudelutter. Då ställer sig ungen och tittar mig djupt i ögonen och säger liksom uppfordrande

‘Men det äj bja föj dej. Det äj bja föj dina eksem’.

Ett tåg som spelar en ganska enerverande trudelutt

[Till mitt försvar bör sägas att jag försökte faktiskt förklara för ungen att mamma inte tycker om  just den låten och om mamma hör tåget spela för många gånger kan det hända att hon stampar på tåget.]

Det lilla gula barnets dagis har planeringsdagar i dag och i morgon. Jag har lätt som en plätt förhandlat bort båda dagarna så Hönspappan är hemma med unge. Var alltså på jobbet tiiidigt idag. Fantastiskt skönt att först sova längre än vanligt, sen anlända helt tyst kontor, utan cubiclegranne som skrikbokstaverar sitt namn i telefon på främmande språk [tillexempel pidgin] och annan som okynnesgnäller på allt och inget.

Nackdelen med att vara nästan först på jobbet är att ingen har kickat igång Nespressoåbäket.

Det tog ända till 0836 innan Hönspappan ringde. Han undrade hur länge jag brukar koka det lilla gula barnets frukostägg eftersom ungen först försäkrade 3 minuter men ändrade sig huxflux till 10. Man ska aldrig lita på ett litet gult barn. Speciellt inte om hon är tvärsäker.

Sopbilar me like! Morgonen var ovanligt sen tills det lilla gula barnet såg sopbilens orangeflashande lysen utanför fönstret. Då gick påklädningen som en dans. Att den sen hade försvunnit när vi väl kom ut led ju inte jag av…

Morsan förstår inte fascinationen men uppskattar funktionen

Det lilla gula barnet överraskade vid frukost med att plötsligt undra ‘huj äj man näj man äj död?’ medan hon åt sitt frukostägg.

Blev ganska ställd och fick fram något i stil med att man liksom sover fast man vaknar inte. Hon verkade nöja sig med det för det kom inga följdfrågor utan hon fortsatte att tugga i sig frukost och sen var det inget mer med det.

Har haft mina päron som barnvakt sedan i fredags. Det lilla gula barnet har ‘lärt sig’ att man har partyhattar på kalas men eftersom hennes redan varit blev det ett extra festligt fredagsmys istället.

Det lilla gula barnet firar fredagsmys

Lördagen ägnades åt träning [moi] samt Krigsarkivet [Hönspappan], på kvällen käkade vi på Peppar innan Battle of the Pole på Berns.

Kackig bild på vinnarna av Battle of the Pole 2010

På söndagen hängde jag en del på Balettakademien. Det lilla gula barnet började sin danslekkurs tidig eftermiddag och min balettkurs för mer vuxna inleddes senare på kvällen. Jag var mycket nöjd med upplägget [till skillnad från barnrytmikkursen förra terminen], den engagerade ledaren och danslekar på barnens villkor. E var lite klängig på mig till en början men det släppte när rockringarna och ‘fjärilsvingarna’ kom fram. Vi får se hur det går nästa gång när det är meningen att föräldrarna inte ska vara med alls.

Har varit jättespänd inför min egen kursstart, hur normalt är det att man börjar på nybörjarbalett vid 36 år fyllda?! Mardrömsscenario var att alla andra var lite över 20 och hade dansat balett som barn men det verkade som att det var fler än jag och S som var totala rookies. Väldigt annorlunda [as in striktare] träning än jag är van vid. Är bortskämd med att ha så jävla roligt samtidigt som man tränar från pole fitnessen. Fast om jag håller mig lite mer för skratt och vänjer mig med uppvärming till stumfilmsmusik  blir det nog bra.

Nästa sida »