Så, då är det ett år kvar till nästa jul. Den lilla dysfunktionella familjen har initierat en klä granen-tradition på julaftons morgon [dock utbröt smärre familjetumult om vem som skulle sätta stjärnan i toppen, Hönspappan och det lilla gula barnet kunde inte kompromissa] och som antiklimax visade sig den nyinköpta silvertoppen vara alldeles för tung för en 120-centimetersfejkgran så nu har vi visserligen ett klätt, men högst impotent julträd.

DLGB sätter stjärna på julgranen med assistans av Hönspappan

Teamwork tillslut

I år firade vi julafton med Hönspappans föräldrar och diverse gamlingar [släkt på ett eller annat sätt]. Det var rätt underhållande att avlyssna konversation mellan ett gäng hel- eller halvdöva.

Min bästa julklapp är raggsockorna från farmor. Ovärderliga på vinterkallt köksgolv om mornarna.

Det lilla gula barnets sammanfattning av julaftonen:

Tomten vaj ju snäll. Fast jag fick ingen skejtbåd.

Annonser