Jag gillade inte höst förut och jag gillar det ännu mindre nu. Har inte ställt in mig på att morgonrutinerna tar längre tid [det ska letas vantar och mössa utöver det vanliga tjafset om vilken klänning/byxor].

I morse tappade jag tålamodet totalt och skrek att jag skulle gå utan henne vilket gjorde henne alldeles förtvivlad och fick mig att känna mig usel. Just nu känns hela min tillvaro som ett stressmoment.

Annonser