I dag är det 151 nätter sedan jag fick sova en hel natt [detvillsäga 5 månader sen det lilla gula barnet föddes]. Egentligen ännu mer, för på slutet sprang jag på toa var och varannan timme kändes det som.

Låg och lekte med E i vår säng igår, sen somnade vi båda vid 20-tiden. Kommer svagt ihåg att Hönspappan påminde om en film vi tänkte kolla på och jag sömnmumlade att jag skulle ansluta precis innan jag slocknade helt.

Det lilla gula barnet hade den goda smaken att sova till kvart i 10 så jag borde känna mig hyfsat utvilad men det är tvärtom. Längtar obeskrivligt mycket tills jag får sova en hel natt.

Annonser