Påfrestande period

Om det här som pågår nu är en faaas hoppas jag för alla inblandade att den blir kortvarig [och helst går över innan helgen, men det kanske är för mycket begärt].

Den senaste tiden har det lilla gula barnet varit en outsinlig källa av gnäll och ovanligt svår att komma överens med. Helgen var tillexempel väldigt trevlig egentligen men ungens humör drog ned det sammantagna omdömet så det enda braiga jag kunde pressa fram var Svansjön [då hon inte var med].

Att jag hade en superrolig svensexa i lördags förmiddag, att jag och Hönspappan i lugn och ro kunde promenera och köpa en iPad då ungen var hos en kompis och att hon även hade sin första taekwondoträning i ny grupp med ny tränare och det gick alldeles förträffligt bra, begravdes liksom under en tung matta av klagolåt och hennes olust att ta sig för med någonting annat än att missnöjesgny över hur trist precis allting är.

Med det sällskapet ser jag inte alls fram emot semester.

Say hello to my little – more easygoing – friend