Rookie Mom – en slackermorsas tillkortakommanden i familjeträsket

I natt sov det lilla gula barnet i sin egen säng i sitt eget rum – hela natten!
Vi hade pratat om att vi skulle flytta sängen till hennes rum och hon var med på det men man tror ju inte att det kunde bli så bra på en gång.

Hon la sig som vanligt men i sin säng [tills nu har hon alltid somnat i vår säng, sen har vi flyttat över henne till sin säng i vårt sovrum och ibland sover hon hela natten, ibland vaknar hon och då är det skönt att bara lasta över henne så brukar det inte ta så lång tid innan hon somnar om].

Eftersom hennes rum är pyttenuttlitet står sängen just nu och blockerar dörren till garderoben men fortsätter det här med att sova helt själv lika bra så måste vi komma på en lösning hur vi ska möblera rummet så det räcker så länge som möjligt.

Idag tog de vanliga blöjorna slut. Det lilla gula barnet har tidigare enbart velat ha byxblöjor vilket har lett till att vi köpt på oss byxvarianten samtidigt som jag även vill ha vanliga blöjor för tillfällen då man inte vill skala av henne samtliga klädesplagg för att kunna byta blöja.

För ett tag sedan ändrade hon sig angående blöjor och numera får man endast på henne de vanliga. Eftersom jag har bortprioriterat detta krig har allt gått smärtfritt tills idag. Vi har ett par oöppnade paket byxblöjor hemma så som vuxen ser jag inte något problem. Det gjorde E. Hon totalvägrade, kastade blöjan och gick med bestämda [och byxlösa] steg in på sitt rum.

Undrade om det skulle ske en olycka eller om hon skulle ge upp och ta på en byxblöja. Pottan vägrar hon med bestämdhet. Det blev en blöja tillslut till hennes föräldrars lättnad. Det var villkoret för att få sitta i soffan och titta på Nicke Nyfiken. Tv är inte så dumt ändå…

Tog mig för första gången till Vasaparken inklusive skridskor till både mig och det lilla gula barnet. När vi har gått förbi och tittat tidigare har E sagt att hon ville åka men när vi kom dit började hon gallskrika med en skridsko på foten så det var bara att ge upp. Jag åkte dock några varv [var där med mina föräldrar så jag lämnade faktiskt inte mitt barn obevakat].

Kommer inte ens ihåg när jag stod på skridskor sist, antagligen då man var tvungen genom skolan [alltså ganska många evigheter sedan]. Klarade mig utan att göra någon praktvurpa eller åka omkull något barn så jag är nöjd med prestationen.

I dag fick det lilla gula barnet en tofs mitt på huvudet [hennes kalufs räcker inte till så mycket mer]. Hon sprang för att titta i spegeln i hallen och hennes kommentar var -‘Teletubbie!’

Har haft examination i skolan idag så nu är vi klara. Kan dock inte vara heltigenom glad eftersom framtiden är så oviss. Ett år går fort. Konjunktursvängningar kan också gå fort och jag tror inte att statistiken på vår klass [90% har jobb ett halvår efter utbildningen som det står på webbsidan] kommer att hålla. Vet att det är flera från klassen som blev lovade arbete efter första praktikperioden [i augusti förra året] men som nu inte kommer att få det löftet infriat.

Vid närmare eftertanke kommer jag som går tillbaka till jobb efter tjänstledighet backa upp den statistiken för den säger ju inget om relevans med utbildning. Skit.

Kan inte sova, tror det beror på lätt existensiell ångest. Om en dryg vecka är jag diplomerad marknadskoordinator – men utan jobb.

Jag kan visserligen gå tillbaka till det arbete jag är tjänstledig ifrån men jag vet inte om jag klarar det med E. Jobbade ju faktiskt ett halvår år efter mammaledighet så jag tycker jag vet vad jag pratar om. Under den tiden kom jag fram till att det var inte värt alla resor och bortanätter, dels för att Hönspappan fick dra ett lass som jag själv inte skulle vara beredd att göra, dels för att jag för min egen skull inte vill vara en så pass frånvarande förälder.

Det enda jag vill är att ha en vettig sysselsättning med fasta tider. Ja, inte nattjobb då.

Det lilla gula barnet har blivit mycket mer artikulerad de senaste månaderna men det finns fortfarande mycket att önska för fullgod förståelse. En sak vi fortfarande inte har listat ut är vad hon menar med ‘billetut’. Vi har testat med ambulans eller andra utryckningsfordon men hon är tvärsäker när hon säger att det är fel.

‘Elefantblubbloj’ är ett annat fenomen vi ställer oss helt oförstående inför. Hon har ‘Fem myror…’ på dvd men vi har ännu inte sett något avsnitt som innehåller bubblor.

Kommunikation kan vara väldigt svårt.

—–

Uppdatering: ‘Elefantbubbloj’ visade sig vara badskum med Fem myror-elefanten från Apoteket.

Hade knappt ätit hälften av min mat när E var klar och ville sitta i knät. Just vid middag när jag fortfarande äter tycker jag att jag ska få sitta i fred. Det går bara inte att ha en unge i knät och skära pepparbiff med ena handen. Multitasking har aldrig varit min grej.

Jag tror jag har överfört min fäbless för att gå omkring i mysbrallor till övriga familjemedlemmar. Det lilla gula barnet har exakt likadana gröna mysbrallor som hon gärna använder. ‘Lika mamma’ säger hon då.

Även Hönspappan har på senare tid setts iförd mysbralls kvällstid. Han hävdar dock att han aldrig skulle gå utanför dörren i dem. Jag kontrar med att det bara är en tidsfråga innan mysbyxepidemin omfattar hela den lilla dysfynktionella familjen.

Rubriken är en aning överdriven, sanningen var att jag var bakis och struntade i att gå upp utan sympatisomnade med det lilla gula barnet när hon sov middag. Sen skyndade jag iväg till poleklass och insåg att bakfyllepole är att rekommendera före directly under the influence [hade tagit ett glas vin på månadsmötet före förra lektionen vilket orsakade illamående i klass med första gravidveckorna].

Väl hemma slog söndagsångesten till vilket ledde till att vi plockade fram födelsedagsmodelleran. Vet inte om jag, Hönspappan eller det lilla gula barnet hade roligast. A dissade nästan allt jag gjorde men man kunde iallafall gissa sig till vad det föreställde till skillnad från hans skapelser.